Brev till Tuva Novotny

Öppet brev till Linn Fröbom för Tuva Novotny
“Till Tuva Novotny”

onsdag 31 augusti 2022,

Hej Tuva Novotny,
här kommer en text som jag har skrivit som involverar dig. Dom andra huvudpersonerna har också fått det.

Offret och skulden

Inledning

Detta är ett ifrågasättande av Katarina Wennstams böcker ”Flickan och skulden” och ”En riktig våldtäktsman”. Bägge böckerna handlar om samhällets syn på våldtäkt. Att våldta någon är att tilltvinga sig samlag med den personen. Våldtäkt är ett unikt brott i det att skulden ofta läggs på offret. Eftersom det oftast är män som våldtar kvinnor så utmålar Katarina Wennstam det som att det är den snedvridna kvinnosynen i vårt samhälle som gör att våldtäktsoffer skuldbeläggs. Mannen är överordnad kvinnan. Men om det är den snedvridna kvinnosynen som gör att våldtäktsoffer skuldbeläggs, varför blir då våldtagna män skuldbelagda på samma sätt som våldtagna kvinnor?

I en scen i Ulf Malmros film ”Smala Sussie” har Smala Sussie (spelad av Tuva Novotny) sex med Banarne/Klasse Möllberg (i filmen gestaltad av Olle Wirenhed) på en motorhuv. Banarne är en barnprogramsfigur (apa) spelad av Klasse Möllberg, men Klasse Möllberg bär också namnet Banarne som en pseudonym efter barnprogramsfiguren. Karaktären som rollfiguren Smala Sussie har sex med på motorhuven är en sammanblandning av Banarne och Klasse Möllberg.

Men Klasse Möllberg hade inte blivit informerad om scenen utan blev kränkt och rosenrasande på riktigt. Även hans kollega Lasse Åberg var upprörd, och tillsammans gick dom båda männen till en advokatbyrå. Men Ulf Malmros svarade överlägset att det var yttrandefrihet och att scenen var en hyllning till Banarne, så han borde vara glad och tacksam.

Jag anser att Tuva Novotny våldtog Klasse Möllberg. Tuva Novotny spelar Smala Sussie, Smala Sussie har sex med Banarne/Klasse Möllberg och Klasse Möllberg vill inte figurera i scenen. Och Klasse Möllberg skuldbeläggs på precis samma sätt som dom våldtagna tjejerna i Katarina Wennstams böcker ”Flickan och skulden” och ”En riktig våldtäktsman”.

Klädseln

”Jag hade kort kjol och höga klackar och jag var full! Förstår du vad det betyder, Cilla? Det betyder att jag får skylla mig själv.”
Ur boken ”Kort kjol” av Christina Wahldén

I böckerna ”Flickan och skulden” och ”En riktig våldtäktsman” berättar Katarina Wennstam om Lena som mycket berusad steg in i en bil för att hon trodde att hon skulle få skjuts hem. Det slutade med att hon blev våldtagen upprepade gånger av tre olika män. Dom satte på henne som på löpande band trots att hon sa nej och försökte knipa ihop benen.

Förutom nedlåtande formuleringar om Lenas alkoholintag och naivitet att frivilligt stiga in i bilen innehåller domen också formuleringen: ”Hon hade en kort svart klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt behå och trosor på sig.”

Detta citat säger att Lena har sig själv att skylla. Hon har ”bett om” övergreppen med sin klädsel. En kort kjol symboliserar en sexuellt frigjord kvinna och då övertolkas signalerna till att hon alltid vill ha sex och därför inte kan bli våldtagen. Då degraderar både män och andra kvinnor henne till en ”hora” och ”horor kan inte våldtas”. Mannen har av naturen så stark sexualdrift att han tänder på kvinnans sexiga klädsel och bara måste sätta på henne. Kvinnan har ”bett om” att bli påsatt med sin korta kjol och är följaktligen att betrakta som medskyldig.

Men våldtar män av sexuella skäl? Om en man är kåt är det väl naturligare för honom att onanera eller att ha sex med någon som vill än att våldta någon? Många, däribland Katarina Wennstam, hävdar att våldtäkt i första hand inte är en sexuell handling utan ett uttryck för makt och förtryck. Våldtäktsmännen mår dåligt på olika sätt och vill visa sin ”styrka” genom att trycka ner någon som är svagare. Och då ger dom sig på kvinnor, som är fysiskt svagare och som dom har lärt sig att uppfatta som mindre värda i detta kvinnoförtryckande samhälle.

För vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Vårt samhälle tror sig vara jämställt men har i hundratals år sänt ut signaler om att det är värre att våldta en ”madonna” än en ”hora”. En tjej som håller på sig är en ”madonna” medan en tjej som klär sig utmanande, flirtar mycket eller ligger med många killar är en ”hora”. Och det är bara tjejer som kan stämplas som horor, för en kille är det praktiskt taget en omöjlighet, skriver Katarina Wennstam i boken ”Flickan och skulden”. Men är det verkligen bara tjejer som kan ”be om” sexuella övergrepp med sin klädsel?

”(…) Klasse Möllberg höll på att få hjärtinfarkt av ilska då Banarne satte på Tuva Novotny i Smala Sussie (…)”
Ur recensionen ”Tjenare kungen – filmrecension på Moviemix” av ”Mykill”

”(…) Smala Sussie har sex med Klasse Möllberg (i Banarnedräkt) på huven till en gammal amerikanare.”
Ur artikeln ”Ulf Malmros gräver i värmländsk mylla” av Karin Svensson

En skådespelare porträtterar sin rollfigur, men ger samtidigt rollfiguren liv med sitt eget jag. Då blir gränserna mellan rollfiguren och skådespelaren flytande. Och därför blir också fallet i ”Smala Sussie” så svårtolkat. Tuva Novotny våldtog Klasse Möllberg, men indirekt genom sammanlagt tre dimensioner. I ett skådespelarperspektiv satte Olle Wirenhed på Tuva Novotny mot en motorhuv, men dom var inte sig själva i det ögonblicket. För i ett rollfigursperspektiv satte Banarne/Klasse Möllberg på Smala Sussie mot en motorhuv. Och när den verklige Klasse Möllberg fick scenen uppspelad för sig blev han rosenrasande, eftersom han i det ögonblicket blev våldtagen.

Citatet om Klasse Möllbergs Banarnedräkt är delvis en upplysning om denna komplicerade rollspelssituation och delvis ett skuldbeläggande av Klasse Möllbergs klädsel. En Banarnedräkt symboliserar humor och våldtäkten blir ett skämt.

”Om två medelålders män som klär ut sig i apkostym och morrhår inte kan garva åt sig själva – då blir jag orolig”, säger filmens producent Christer Nilson i artikeln ”Sandrews vägrar visa sexscen för advokater” av Karin Lindstedt. ”(…) det här sänder ut helt fel signaler”, svarar en upprörd Klasse Möllberg i samma artikel.

”Den som ger sig in i leken får leken tåla”, säger ett talesätt. ”(…) även om den leken heter våldtäkt?” frågar Katarina Wennstam i boken ”Flickan och skulden”. Hon fastslår att ett våldtäktsoffer aldrig kan vara medskyldig till övergreppet på grund av sin klädsel. ”En våldtäkt är en våldtäkt oavsett vad flickan har på sig för kläder.”

Nu ska ordet ”flickan” bytas ut mot ”offret” så att det blir könsneutralt. För även om dom flesta förövare är män och dom flesta offer är kvinnor vid sexualbrott så ställs detta på sin spets i ”Smala Sussie”. Tuva Novotny har en kort kjol på sig, men det är Klasse Möllberg som med sin komiska apkostym har ”bett om” att sätta på henne mot sin vilja. Det är inte hon som med sin korta kjol har ”bett om” att bli påsatt mot sin vilja. Klasse Möllberg har lyckats med det som enligt Katarina Wennstam är praktiskt taget omöjligt för en kille: att stämplas som ”hora”.

Sättet att säga nej

I böckerna ”Flickan och skulden” och ”En riktig våldtäktsman” berättar Katarina Wennstam om Maria som blev våldtagen av tre killkompisar under en förfest. Men trots att Maria var så skadad i underlivet efteråt att hon inte ens kunde gå på toaletten utan att det gjorde ont, så la både tingsrätten och hovrätten vikt vid hennes sätt att säga nej.

Maria hävdade att hon sa nej så gott hon kunde i sitt mycket berusade tillstånd, men att hon inte var säker på att killarna hade uppfattat det. Och killarna hävdade att Maria var med på samlagen och att dom inte hade hört henne säga nej. Maria vågade inte skrika på hjälp under övergreppen. Inte heller försökte hon fly från våldtäktsmännen efter övergreppen. Hennes agerande kallades ”märkligt” och killarna friades och blev upphöjda till skyarna medan Maria påbördades all skuld.

Och om Maria skuldbelades för att hon hade sagt ifrån för lite, så skuldbelades Klasse Möllberg för att han hade sagt ifrån för mycket. Det finns personer som hävdar att Klasse Möllbergs upprördhet var obefogad och att hans agerande var märkligt.

”Det stämmer att Biografbyrån säkert inte brydde sig om Banarne och det menade jag inte heller. Däremot var Möllberg (Banarne) precis som du skriver själv upprörd och krävde att det skulle klippas bort. Jag antydde bara detta och skulle kanske förtydligat än mer att Möllbergs agerande var märkligt.”
Ur ett citat från ”Årets film 2003 – Filmsnack.se” av ”Peo”

Nu får man inte förhandscensurera filmer, eftersom det står i strid med lagarna om yttrandefrihet. Yttrandefrihet innebär att man har rätt att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor i ljud, skrift eller bild utan censur eller bestraffning. Det innebär följaktligen att Ulf Malmros och hans kollegor hade rätt att göra filmen ”Smala Sussie” hur dom ville.

Å andra sidan innebär det också att Klasse Möllberg hade rätt att säga nej till tvångssamlaget hur mycket han ville. För man har alltid rätt att säga nej, och det är våldtäkt att ha sex med någon som inte vill, oavsett hur omständigheterna ser ut. På Peos citat har jag svarat: ”Jag anser att Tuva Novotny våldtog Klasse Möllberg.”

Kärleken

I ett kapitel i boken ”Flickan och skulden” berättar Katarina Wennstam om hur en dömd våldtäktsman ringde upp henne och sa att det han hade gjort inte var våldtäkt eftersom flickan han våldtog var kär i honom.

”Men hon bad ju om det. Hon var ju för fan kär i mig”, säger han. ”Måste det ena utesluta det andra?” svarar Katarina Wennstam. Och hon påpekar för oss läsare att det inte bara är dömda våldtäktsmän som inte tycker att det är våldtäkt på riktigt när tjejen är kär i killen – och fortfarande är kär i honom efter att ha våldtagits av honom och hela hans kompisgäng upprepade gånger under lång tid.

I ett kommentarspår till ”Smala Sussie” sitter Tuva Novotny och kommenterar filmen tillsammans med en skådespelarkollega, Björn Starrin, som spelar en av dom andra karaktärerna i filmen. Tuva Novotny är orättvis och bryr sig inte ett dugg om Klasse Möllberg. Hon berättar att hon skrattade när våldtäktsscenen spelades in, vilket man också kan se i blundertagningarna, men Klasses upplevelse av kränkning förminskas och bortförklaras med att Smala Sussie var kär i honom. ”Hon var ju kär i Banarne, det var ju inte så mycket mer med det”, konstaterar Tuva Novotny.

Offret och skulden

Katarina Wennstam påpekar gång på gång i sina böcker att hon bestämt tar avstånd ifrån uppfattningen om att alla män skulle vara potentiella våldtäktsmän. Den uppfattningen anser hon vara ”lika mansfientlig som den är kvinnofientlig”. Dock har hon en tendens att utmåla män som uteslutande förövare och kvinnor som uteslutande offer när det gäller sexuella övergrepp. Det är den snedvridna kvinnosynen i vårt samhälle som gör att våldtäktsoffer skuldbeläggs, hävdar hon.

Men om det är den snedvridna kvinnosynen som gör att våldtäktsoffer skuldbeläggs, varför blir då våldtagna män skuldbelagda på samma sätt som våldtagna kvinnor? Varför skuldbeläggs Klasse Möllberg för sin Banarnedräkt på samma sätt som Lena skuldbeläggs för sin korta kjol, när det är Tuva Novotny som bär en kort kjol i fallet med Klasse?

Det är som om våldtäkten i ”Smala Sussie” är spegelvänd och upphackad i flera olika delar, samt att lagparagraferna om yttrandefrihet och våldtäkt kommer i konflikt. Och ändå skiljer sig fallet inte stort från fallen i böckerna ”Flickan och skulden” och ”En riktig våldtäktsman”. Det är till och med samma ord som används för att trycka ner Klasse som används för att trycka ner kvinnliga våldtäktsoffer. Kvinnliga våldtäktsoffer skuldbeläggs för att dom är fulla, uppklädda i korta kjolar, är förälskade i våldtäktsmännen, har haft sex förut eller inte har sagt nej tillräckligt tydligt. Klasse skuldbelades för att han var uppklädd i Banarnedräkt, för att han sa nej för tydligt och för att Sussie var kär i honom.

Och när det gäller våldtäktsmän så brukar dom ofta skratta åt sina offer under övergreppen. Det är för att dom bär på en sådan förkastlig kvinnosyn, enligt Katarina Wennstam. Men varför skrattade då Tuva Novotny när hon våldtog Klasse Möllberg? Dessutom brukar våldtäktsmän gå fria om dom är snygga, och i recension efter recension hyllades Tuva Novotny för att hon var så snygg och talangfull.

”Ingen har väl heller undgått att Tuva Novotny har självaste huvudrollen, det passar ju bra för tjejen är inte bara snygg, hon har talang också.”
Ur recensionen ”Smala Sussie (2003)” av Malin Eriksson

Så fördomarna mot våldtäktsoffer handlar nog inte enbart om snedvriden kvinnosyn, utan om snedvriden syn på brottet våldtäkt i sig, oavsett vem som är offret. Men det verkar inte Katarina Wennstam förstå. Däremot är hon tydlig med att påpeka att det inte bara är invandrarkillar som våldtar svenska tjejer, vilket somliga rasister hävdar. Men när det gäller kön är hon mer inskränkt.
”Det är vissa män som ska sluta våldta, det är inte alla kvinnor som ska sluta leva ett fritt liv”, skriver hon i boken ”Flickan och skulden”. Men i ”Smala Sussie” är könsrollerna omkastade. Förövaren är en kvinna och offret är en man. Katarina Wennstam sänder därmed ut signalerna till mig att Tuva Novotny bär skulden eftersom hon är förövare, men samtidigt att hon är det våldtagna könet för att hon är kvinna. Och att Klasse Möllberg i sin tur är utan skuld för att han är offer, men samtidigt är det våldtagande könet för att han är man.

Och kanske är förövarna innerst inne också offer. Det är inte bara i våldtäktsfall som det debatteras om vems felet är. Jag har ofta stött på fall där bägge parterna pekas ut som både offer och förövare gentemot varandra, och där jag inte kan avgöra vems felet är.

”Vem är det som avgör om något är en kränkning?” frågade jag en gång. ”Den som känner sig kränkt har blivit kränkt”, blev svaret. ”Och det är den som kränker som bär hela ansvaret, hela skulden. Offret har ingen skuld.”

Så om två personer grälar och bägge känner sig kränkta av varandra, så har bägge blivit kränkta? Å ena sidan är dom varandras offer, alltså har dom ingen skuld? Å andra sidan är dom också varandras förövare, alltså har dom bägge två all skuld?

Av Linn Fröbom






























Sången ”Newfound lover” av David Shutrick, framförd av Smala Sussie (Tuva Novotny)

All this stuff is making me old
It’s dangerous to live I am told
This planet look so cute but it’s cold

I need someone who’s good
Someone who’s true
Someone who’s nice
I need someone like you
Hallelujah, my newfound lover

I couldn’t go back and I couldn’t go on
Couldn’t keep track and I needed someone
Hallelujah, my newfound lover, love of my life

The moment you came into the room
All my flowers burst into bloom
We will meet again but how soon?

I need someone who’s good
Someone who’s true
Someone who’s nice
I need someone like you
Hallelujah, my newfound lover

I couldn’t feel love and I couldn’t think straight
Couldn’t feel trust and I couldn’t trust fate
Hallelujah, my newfound lover

I couldn’t go back and I couldn’t go on
Couldn’t keep track and I needed someone
Hallelujah, my newfound lover

I couldn’t feel love and I couldn’t think straight
I couldn’t feel trust and I couldn’t trust fate
Hallelujah, my newfound lover, love of my life



Källförteckning

Böcker

Wahldén, Christina (1998)
Kort kjol

Wennstam, Katarina (2004)
En riktig våldtäktsman

Wennstam, Katarina (2002)
Flickan och skulden

Filmer

Malmros, Ulf (2003)
Smala Sussie

Artiklar

Helmerson, Erik
Han är inte rädd för att underhålla
Artikel i Norrbottens-Kuriren 27/9 2003

Lindstedt, Karin
Banarne har sex i film
Artikel i Aftonbladet 3/9 2003

Lindstedt, Karin
Sandrews vägrar visa sexscen för advokater
Artikel i Aftonbladet 4/9 2003

Svensson, Karin
Ulf Malmros gräver i värmländsk mylla
Artikel i Katrineholms-Kuriren 29/8 2003

Recensioner

Eriksson, Malin (22/10 2003)
Smala Sussie (2003)
Ur ”Vujer Filmtidning”

”Mykill” (15/9 2005)
Tjenare kungen – filmrecension på Moviemix

”Peo” (29/12 2003)
Citat ur ”Årets film 2003 – Filmsnack.se”

Författare: Linn Fröbom